Elsas gudmor Ann mötte upp oss och vi styrde kosan mot Rosendals Trädgård. Halva Stockholm hade också hittat dit denna soliga dag och kön till kaféet var minst sagt imponerande. Tur att det finns gott om sittplatser! Lamm och räksallad intogs under ett äppelträd och det gick knappast att ha det bättre.





Underbart är kort heter det ju och efter ett par timmar var vi tvungna att ta oss in mot city igen då kvällens sällskap snart skulle anlända. Det var kusin Hanna och vännen Rebecka som fått äran att överta föräldrarnas biljetter och uppmötandet gick utan problem på och kring Hötorget. Vi promenerade mot Stadion och kvällens DN-gala och köpte med oss varsin sallad att äta till middag.

Stadion badade i sol och full av folk. Vi hade galet bra platser på andra raden på ena långsidan, ungefär 30 meter från mål. Att det vi alla väntade på var Bolt och Gay på 100 meter gick inte att ta miste på, men vi fick även se en massa annan högklassig friidrott. Att försöka fota visade sig under Bolts semifinal vara rätt så lönlöst, istället låg fullt fokus på att hinna se så mycket som möjligt av ett lopp som gick fort. Alltså, helt sjukt fort, man fattar inte på tv hur snabbt de springer.





Kvällen avslutades med ett fyrverkeri som av min systers min att döma var absolut bäst på hela dagen. Själv var jag vid det här laget så trött att jag bara ville hem till min säng. Kom hem alldeles för sent med tanke på att jag började jobba klockan 7 i lördags, men det var det värt, hela dagen var näst intill fulländad och när jag väl somnade var det med ett brett leende på läpparna.