The return of the gästblogg

Hallå där! Nu förväntar ni er förstås ett inlägg av Karthitler (vill inte kallas för det, gymnasiet was a long time ago, reds anm.) men tyvärr måste jag göra er besvikna. Detta är ett gästinlägg av pojkvännen till en av Saras äldsta väninna, mer känd som Magnus Godisråttan Djerf.

Varför då detta gästbloggande?
Det har framkommit klagomål från fans nere i Linköping att den numera inaktiva bloggerskan borde öka intensiteten. I brist på ämnen att skriva om har uppdraget delegerats tillfälligt till närmaste frivilliga, vilket råkar vara undertecknad.

Eftersom vissa åsikter angående blogginläggslängd har framkommit i skrivande stund har inlägget reducerats till ynka få rader. Detta för att tillfredställa en större målgrupp.

Slutsats:
Pöbeln är tråkig och hårt dömande.

Dagens ämne:
Inget alls pga vissa individer.

För att fatta mig kort. Toscakaka och te är gott. Speciellt i kombination
Är ni nöjda nu eller ska jag ta en bild med dagens outfit?

Det är sådana här blogginlägg som dödar hjärnceller och får både skribenten och läsaren att framstå som komplett intelligensbefriade. Man borde ju ställa frågan:

Läsare: Snurrar hjulet men hamstern är död?”
Bloggare: Vad vill min omgivning veta? Att hjärnan namngetts Aby Normal Stupido”

Resultat:
Inget alls, förutom en irriterad gästbloggare i behov av läsare som faktiskt orkar läsa en A4 text.

Diskussion:
Helst inte. Alternativt: Skulle inte tro det.

Fortsatt arbete:
Om du inte kan övertyga, förvirra din omgivning med övertygelse.

Framtida målsättning:
Rekrytera Kaktusodlar-Johan att ta upp stafettpinnen.


Ny leksak

Jag har skaffat mig en sån däringa smarttelefon. Så nu är jag inte lika bunden till min stationära laptop (don't ask).

Åh jippi, kanske ni tänker nu, äntligen blir det lite ordning på den här bloggen. Hate to disappoint you, men i så fall har jag dåliga nyheter. Blogg.se lever kvar i bloggens barndom (2006) och har ingen app. Nä, ska man mobilblogga är det MMS som gäller. Fattar ni? MMS?! Glöm det.

Alternativet är att fortsätta som vanligt, och i ärlighetens namn märker vi ju hur bra det funkar. Eller så byter jag bloggplattform till wordpress som har en fungerande app.

Iallafall, medan jag velar och ni ger mig goda råd kan jag bjuda på en femstjärnig solnedgång.



Så himla typiskt

När det äntligen blir lite action i mina hoods så befinner jag mig på tryggt avstånd hos päronen. Så himla typiskt.

Hudik: dag 9

Jag kan inte direkt påstå att jag slitit häcken av mig på praktiken VFU:n idag. Hade (för första gången!) inget jobb som släpade efter från förra veckan och endast två besök. Dessutom bjuder Hudik på sol och värme så lunchen intogs på balkongen och på eftermiddagen gjorde vi en utflykt till huvudentrén för glassinköp. Journalskrivandet går supertrögt, men det tror jag mest beror på att jag har så lite att göra, så då känner jag ingen stress att få det klart. Det var dagens rapport.


Dan före dan

Jag tycker att min lärare beskrev den här dagen på ett väldigt träffsäkert sätt när han han sa att den är som dagen före julafton. Precis så känns det!

Kvällens tema: Musik

Det var dags för ännu ett besök på Katalin nu ikväll (bilder kommer nån annan dag) så jag missade mellon. Ska kolla igenom alla bidrag nu på en gång, innan jag vet hur det gick.

Tuff start

Veckan börjades redan kl 05.32 imorse då jag var tvungen att gå upp för att hinna med expressbussen till Västerås kl 6.45. Vad sjutton skulle jag till Västerås att göra är det säkert många som tänker nu. Jo, den här veckan inledes tredje praktikomgången: barnhabilitering. Två dagar i veckan åtta veckor framöver kommer jag att befinna mig i gurkstaden dagtid. Kvällstid återvänder jag till Uppsala, men det blir tidiga kvällar. Faktum är att jag är på väg nu, ska bara dricka en kopp te först.

Sömnbehov

Efter omfattande sömnstudier den senaste veckan verkar det som om jag (äntligen) har hittat mitt perfekta antal timmar. Fem. Hade helst hoppats på fler, men i morse är första gången på länge som jag vaknat och känt mig helt utvilad. Nä, förhoppningsvis är detta bara ett undantag, för jag tror ärligt talat inte att det kan vara hälsosamt att gå runt på fem timmars sömn. I natt ska jag försöka med minst sju. Hoppas det funkar lika bra.

Anar ett mönster

För den som inte märkt det är det alltså Al Fakir-vecka på bloggen.

Nu vänder det!

Hörrni, idag är dagen hela 5 timmar och 56 minuter lång här i Uppsala. Det är ju ingenting! Tänk hur mörkt det hade varit utan all snö. Jag är så glad för snön.

Mot bussen!

Nu drar jag till Örebro igen, så förmodligen blir det tyst här ett par dar. Eller inte. Ett tips är att lägga till mig på bloglovin, så slipper man kika in här i onödan. Eller onödan och onödan, det är väl alltid trevligt med lite besök, men roligare om det finns något nytt att läsa.

Kan tillägga att jag självklart hade rätt angående bragdguldet.

One down, one to go

Tentan gick fan bra. Skönt att slippa gå runt och känna oro över eventuell omtenta. Nu ska jag bara klara tentan på lördag också så kan jag slappna av lite. Har varit helt pluggbesatt den senaste veckan. Min syster sa till och med att hon aldrig sett mig plugga förut. Lite jobbigt att jag ska klämma inte två dagar i Örebro också, nog för att jag pluggar bättre kvällstid men helst inte efter åtta timmars arbetsdag.

Ännu en helg

Om jag ska betygsätta den här helgen så får den nog en 4:a. Av 5 möjliga. Fredagskvällen blev lång och trevlig, jag höll mig enbart till vodka och klarade mig undan bakfyllan. Lördagen blev kanske något kort då jag inte behagade kliva upp ur sängen förrän nån gång på eftermiddagen, vi kan säga kvart över två. Kvällen spenderades hemma hos päronen och på menyn stod krabba och vin.

Idag gick jag upp vid 12 av den enkla anledning att jag hade tvättstugan, annars hade jag kunnat ligga kvar ännu längre. Jag har fan problem. Sen blev det kväll igen och vi åt på restaurang för att fira far som fyller år imorrn. Trevlig meze och baklava. Och en whiskey för att inviga farsans nya glas när återvände efter en kort promenad i kylan.

För att kort sammanfatta kan man nog säga att det har varit fest av olika slag hela helgen lång.

Uppföljning av kepsarna

Nu blev jag helt plötsligt osäker. Kepsen kanske var grön? Eller rosa som min kusin Hannas? Fan, nu kommer jag inte kunna sova. Jävla guldfiskminne.

Kravlös tillvaro

Första dagen hemma ägnades till att göra så lite som möjligt. Visserligen hade jag tvättid, men utöver det kan jag inte påstå att jag gjorde många knop.

Imorrn ska jag, 15 meter nätverkssladd och ett hålslag cykla till Salabacke.

Så var man hemma igen

Jag är tillbaka efter en underbar vecka i sommarstugan. Hemresan blev lång, men gick smidigt och smärtfritt trots inställt tåg och ändrad resrutt med proppfullt X2000. Nu väntar en skiva Ölandslimpa med jordnötssmör och sedan blir det sängen.

Alltid lika svårt med rubrik

Det har redan hunnit bli onsdag och jag har helt glömt att blogga. Helgens tema var bad: Fjällnora på lördagen och pool hemma hos en kompis föräldrar på söndagen. Måndag vigdes åt jobb, tisdag åt Moa och Öhman och deras härliga nya lägenhet. Idag har jag bara fokuserat på mig själv.

Har inte fotat så värst mycket, men fick till en bild som jag är himla nöjd med när vi spelade yatzy under lördagens badutflykt.


Innan en blogg var en blogg

Jag vet inte riktigt vart jag vill komma med den här texten egentligen, känner inte riktigt att den fyller något egentligt syfte. Men det är det å andra sidan inte mycket på den här bloggen som gör. Så den som bryr sig om att läsa får stå ut helt enkelt.

Om jag inte minns helt fel startade jag den här bloggen i januari 2007. Då liksom nu fungerar den mest som en slags dagbok där jag berättar om allt möjligt i mitt liv. Ibland kryddas inläggen med nån bild eller två, men det har farm tills nyligen inte hört till vanligheterna. Framförallt var det en kul grej för mig, Moa och Rebecka som hade varsin blogg och nästan tävlade om att skriva mest och oftast. Det var ungefär då, eller kanske året innan (2006) som bloggandet tog fart på allvar i Sverige.

När jag var i USA (2004-2005) hade jag ingen aning om vad en blogg var. Jag vet inte ens om fenomenet 'blogg' ens existerade när jag åkte dit. Hursomhelst, folk härhemma var förstås väldigt nyfikna på hur jag hade det och jag var verkligen helkass på att skriva de messmejl som jag utlovat före avfärd.

Nån gång under den hösten ramlade jag över sajten Xanga där man kunde "skriva dagbok på nätet". Lät som en kul grej tyckte jag och satte igång. Jag skrev på engelska och det var verkligen inget anmärkningsvärt, bara korta inlägg om vad jag haft för mig under dagen. Först var det mina Texas-vänner som läste, men mot slutet av utbytesåret hade även vissa hemma i Sverige börjat läsa. Väl hemma igen uppdaterade jag mer och mer sällan för att slutligen sluta helt.

Det var inte förrän för bara några månader sen som jag insåg att jag faktiskt drivit en blogg i över ett års tid redan för fem år sen. Att jag inte gjorde den kopplingen då det begav sig måste helt enkelt bero på att jag inte kände till ordet blogg och dess innebörd. Så lustigt va?

Eftersom jag känner mig generös idag bjuder jag här på länken till min första blogg:
thegirlfromsweden

Varm, nyduschad och mätt

It's a good life mina kära vänner!

Ljusa kvällar om våren

Min absoluta favorittid på året är de två veckor som tar sin början kring min födelsedag. För det första är jag barnsligt förtjust i att fylla år, men det är inte den främsta orsaken till min glädje. Nej, det som gör att jag älskar försommaren är ljuset, hoppet och naturen.

I skrivande stund är klockan nästan 23 och ännu är det inte riktigt mörkt ute. Man behöver inte hålla på och tjafsa med cykellysen som glappar och det går att sitta ute. Och hoppet sen. De sista veckorna i skolan är alltid speciella, oavsett om man slutar femman eller ska ta studenten. Tillvaron är relativt kravlös och alla går mest runt och längtar och förbereder sig. Sen får jag ju inte glömma grönskan och allt det underbara som händer i naturen. Maskrosbollar, äppelblom, syréner och nyklippt gräs. Finns det något bättre?

Detta fortsätter förstås några veckor till, fram till midsommar eller så, men så fort som skolorna slutar känns det lite som att stan dör. Från att ha varit förväntansfulla och pigga blir alla betydligt lugnare och går in i semestermode. Inget fel med det, absolut inte, men den allra bästa tiden är just nu. Så se till att njuta ordentligt. Drick vin på balkongen, spela kubb i en park, var ute hela natten och kom inte hem förrän koltrastarna sjunger! Hänryckningens tid är här!

Tidigare inlägg