Detta är vad jag lagade till middag igår. Oerhört enkelt att laga - och fantastiskt gott!

Imorgon fyller jag 20, men mitt psykiska tillstånd är inte ens i närheten av hur det var för ett år sen. Då befann jag mig mer eller mindre i upplösningstillstånd och gammal. Nu känns det mycket bättre, och det enda som kan hindra mig från att ha en underbar födelsedag är om min onda hals resulterar i en förkylning. Let's hope not.

Tack snälla söta rara underbara klass för alla tal! Det var nästan att jag fällde en och en annan tår. Jag kommer att sakna er!

Idag gick flyttlasset! Eller iallafall delar av det. Matbord, några stolar, handdukar, och andra småprylar. Många av möblerna förvaras i Eskilstuna, så de måste hämtas snarast. Jag är über-excited, det blir verkligen mycket bättre än jag någonsin kunde tänka mig.

Jag hade en väldigt ansträngande skoldag idag. Kom till skolan för att lämna in en uppgift, stannade i en halvtimme och diskuterade lattens vara och icke vara. Spännande.

Varför är det så svårt att skriva? Jag vet ju vad jag ska skriva, hur jag sak skriva och jag vill till och med skriva. Men ändå så blir det inte mer än en mening i taget innan jag tappar fokus. Jag tror att vi lugnt kan konstatera att jag inte ska bli skribent av något slag.

De håller på och bygga hus där jag bor. Det är lite störande med alla ljuden, men när de slår ner pålar och sånt har jag vant mig med. Dessutom låter det inte så jättemycket. Men så i morse. TJUGO I SJU! Jag vaknar av att någon missanpassad varelse försöker borra sig till Kina. TJUGO I SJU! Det är inte bara idiotiskt och korkat, det är dessutom respektlöst. Jag betvivlar starkt att jag är den enda i området som fortfarande sover klockan TJUGO I SJU! på morgonen och inte har några planer på att vakna. Jag hade dagen till ära tänkte att gå upp vid åtta, men av ren ilska över en dryg timmes förlorad sömn, låg jag kvar i sängen och halvsov till halv tio. Byggindustrin har ännu en gång bevisat varför alla som jobbar där är svin.

Från dikten Sång till våren av Dan Andersson

Våren är underbar! På bara ett par veckor har allting exploderat. Gräset växer framför ögonen på mig, buskar och träd blommar, löven på träden slår ut (lite björkpollenallergi har väl ingen dött av?) och jag blir alldeles upprymd. Ja, våren är utan tvekan min favoritårstid.





Och snart fyller jag dessutom år. Förra året var jag riktigt nojig, medan det i år känns bra. Fast samtidigt känns det som om jag omöjligt kan vara 20 år. Ibland känner jag mig fortfarande som om jag vore tolv. Jag menar, tillsammans med jämnåriga kan jag känna att jag kan prata om saker på ett vuxet sätt, men när jag pratar med någon äldre, eller någon jag inte känner så väl, så blir jag så himla osäker. Utan egentlig anledning. Då är det plötsligt som att jag måste göra ett gott intryck, de får ju inte tro att jag är någon omogen slyngel som inte kan föra en konversation.

Ännu en gång har mitt överflöd av ledig tid resulterat i en ny kulinarisk upplevelse. Efter dagens lunch, då det fortfarande var två timmar kvar till dagens enda lektion (tyska) bestämde jag mig för att baka något. Det blev en mazarinkaka med hallonglasyr.