Lite kort om en solig påskafton
Världens bästa måndag
Jag hade helt missat att Salem Al Fakir skulle släppa nytt, och döm av min förvåning när detta släpp visade sig äga rum idag! Lyckan är total och jag håller just på som bäst att lyssna igenom alla nya låtar.
Han är så fin, Salem. Blir alldeles varm och go när jag lyssnar på hans musik. Lite extra under fantastiska 'Brooklyn Sun' som jag hörde redan i december när jag såg honom i Berwaldhallen.
Tetrisklossarna
GLI KLI PÖV
- Min favoritårstid är i full gång. Solen värmer och knoppar slår ut överallt.
- Sommarjobb fixat. Eller i allafall någon form av sysselsättning som kommer att generera lite pengar. Lite pengar är bättre än inga pengar.
- Bortsprungen bandmedlem på Sverigebesök resulterade i mycket lyckad tacoafton som även innehöll katrinplommonsjuice och GLIKLIPÖV (PÖLKLIVIG, PÖKVILLIG eller KÖPVILLIG).
Jag är alldeles tagen
Holy smokes vilken fantastisk film. Jag satt på helspänn under filmens två timmar och var inte alls säker på hur det skulle sluta. Tänker självklart inte avslöja något, men jösses, jag har nog aldrig haft mer hjärtklappning i hela mitt liv.
NU!
Kikärtsbiff
Härjarö 9-10 feb
Julen ska vara vit. Men en snaps eller två går bra
Efter vad jag fick uppleva på förmiddagen idag är det nästan att jag börjar tro på mirakel. För vem sjutton hade kunnat tro att det skulle bli en vit jul ändå? Jag hade så gott som förlikat mig med tanken på ännu en jul med regn och 5 plusgrader. Därmed inte sagt att jag tycker det är acceptabelt julväder. För en gångs skull har jag inga problem med att medge att jag hade fel. Jag tror jag ska anamma metoden att ha så låga (om ens några) förväntningar som möjligt. På så vis behöver jag inte bli besviken, utan blir istället glatt överraskad varje gång något bra inträffar.
Tschüss!
Om några timmar åker jag till Berlin för en underbart avkopplande men ändå händelserik helg. Ska inte ägna plugg och simskola en enda tanke utan bara njuta av att vara ledig. Är jag på riktigt bra humör när jag kommer hem på måndag kanske det kommer en kort resedagbok här på blogg. Med bilder till och med!
Lill-lördag, typ
Sara presenterar: Gästbloggaren Martina
Ikväll har Sara, Moa och jag spelat TP. Efter några timmars hård kamp bestämde vi för att ge upp. Vi var inte tillräckligt smarta för att få alla sex plupparna. Vi har också haft en diskussion om Saras mystiska lampor. Slutsatsen är att en full Sara bytt plats på lamporna. Eller så spökar det i lägenheten. Jag hoppas på det förstnämnda.
Nu ska jag cykla hem. Jag berättar om mordförsöken en annan gång. Jag hoppas att ingen blir orolig av att höra Saras förflutna, hon har bättrat sig och är numera en god människa!
Guess what?!
Fy fan vad jag är bra!
Så var det bara 4 dagar kvar
Det känns så fruktansvärt overkligt att studentveckan äntligen är här. I tre år har jag gått och längtat, vissa dagar mer än andra. För ett år sedan kändes det som att trean skulle bli ett lååååångt år - jag hade fel. Visst var hösten lång, men det är den alltid. Våren däremot: Allt har gått så fort, ändå var det så längesen att jag knappt kommer ihåg vad vi gjorde i mars. Eller att jag för mindre än fyra månader sen satt och skrev mitt slutarbete i Historia B. Och projektarbetet! Vad jag vill komma fram till är att även om jag längtat så länge är det nu som om jag gör allt jag kan för att dra ut på det hela. Jag går till skolan utan att ha några lektioner, bara för att få vara där. Att äta sista lunchen på Boland kändes inte alls lika befriande som jag hade trott. Jag sitter till och med och hittar så många fel som möjligt med skolan, alltför att det inte ska bli lika jobbigt att lämna den.
För det är faktiskt så: jag kommer att sakna Internationella Gymnasiet kolossalt mycket! Roberto som säger att man har streck i spanska, långa tisdagseftermiddagar som aldrig tycks ta slut, korv på Boland, choklad som fastnar i Selectamaskinen, samlingarna på Torget, naturkunskapen i ettan, sömnlösa nätter i Kebnekaise, loggboksskrivande, all stress över inlämningar där man återigen undrar över varför man inte började i tid, ännu en jävla redovisning, onsdagsmorgnar på Nautilus, 500 sidor världens sämsta bok, Jungfruleken på Regina, bråk om resa... ALLT
Jag är ju ingen talare, men...
Ett steg närmare vuxenlivet
Jag hade en väldigt ansträngande skoldag idag. Kom till skolan för att lämna in en uppgift, stannade i en halvtimme och diskuterade lattens vara och icke vara. Spännande.
Knattematch
Upsala IF P97 och Unik FK P97 Blå drabbade samman på Ekebyvallen. Iklädda Uniks färger blått och rött begav Elsa och jag oss mot Ekeby. Samlingsplats var Folkes livs, men där såg vi bara en massa folk i vit och svart - det andra lagets färger. Smått besvikna fortsatte vi till fotbollsplanen, men även där var det mest svart/vit-klädda människor. Efter några minuter kom dock några tappra Unik-supportar. De två klackarna ställde upp sig och matchen drog igång. UIF-klacken var en aningen större än Uniks, och hade dessutom ramsor och flaggor och grejer. Jag tycker dock att vi hejade på riktigt bra, och kanske var det tack vare oss som Unik vann med 3-1. Klackens favoriter var Supersnabba killen, Mohikanen och Isak. Grymma grabbar.
Big news
Hela processen har gått jättefort. Mamma och jag började kolla på annonser för mindre än två veckor sen, i söndags var vi på visning och nu är det klart. Jag har nog inte riktigt fattat ännu, det känns rätt så overkligt. Överst på min önskelista ligger nog en snygg soffa.
Wear your smile just as bright as the sun
Jag är glad. Har massor att göra men jag är glad. Solen skiner, det är kallt och nästan vinter på riktigt. Imorgon börjar sportlovet och jag slipper simskolan på tisdag. Och mätt är jag också. Livet är bra härligt ibland.
Jag vill tacka livet
Framtidsutsikterna lyder: dammsugning, badrumsstädning, pizza, vänner och melodifestival.