Oväntade framsteg

Jag blir lite fundersam när jag känner att den här veckans två praktikdagar varit de mest utvecklande hittills under denna period, detta medan min handledare är på semester. Det jag tidigare varit orolig för: att inte ha något skyddsnät att falla tillbaka på, att helt ensam (nåväl, tillsammans med en annan student) hålla i ett föräldrasamtal, att inte ha någon att fråga vid journalskrivning. Allt detta funkade superbra och jag blev så glad och fick en ordentlig självförtroendeboost. Sen vet jag inte vem det säger mest om, mig eller min handledare? 

Jag kan kanske bli en hyfsad logoped ändå?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback