Igår överlevde jag jobbigaste arbetsdagen någonsin. Mellan 7 och 17 befann jag mig på jobbet, och eftersom jag jobbade till 21 kvällen innan var det inte direkt med lämpligt antal timmar sömn  i kroppen. Men som sagt, överlevde gjorde jag, och tur var väl det för på kvällen blev det grill och firande av Johan. Min slutkörda hjärna gav upp vid 23 och jag cyklade hem. Då inträffade något magiskt, jag frös! Kan ni fatta, för första gången på en månad upplevde jag något som närmast kan beskrivas som gudomligt.

Var otroligt glad över att jag hade grillkorv i frysen, 3 timmars sömn och 9 timmars jobb är inte att leka med. Kan tänka mig vilken katastrof det hade blivit om jag skulle försöka marinera kött och fixa tillbehör.